Related Paintings of unknow artist :. | Foot of Corlandt Street | A wooded landscape with travellers and a horseman on a track | Quantrill-s Raid on Lawrence,August 21 | Le Christ devant Pilate | What be able product more forskrackligt an the bolmande black kolroken stamp the angdrivna bogserbaten | Related Artists:
GIOTTINO (Giotto di Stefano)Italian painter, Florentine school (b. 1320/30, Firenze, d. after 1369, Firenze)
tidemandTidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania.
Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger.
Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875).
Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Friedrich Gauermann(September 10, 1807 - July 7, 1862), Austrian painter, son of the landscape painter Jacob Gauermann (1773 - 1843), was born at Miesenbach near Gutenstein in Lower Austria.
It was the intention of his father that he should devote himself to agriculture, but the example of an elder brother, who, however, died early, fostered his inclination towards art. Under his father's direction he began studies in landscape, and he also diligently copied the works of the chief masters in animal painting which were contained in the academy and court library of Vienna. In the summer he made art tours in the districts of Styria, Tirol, and Salzburg.
Two animal pieces which he exhibited at the Vienna Exhibition of 1824 were regarded as remarkable productions for his years, and led to his receiving commissions in 1825 and 1826 from Prince Metternich and Caraman, the French ambassador. His reputation was greatly increased by his picture "The Storm," exhibited in 1829, and from that time his works were much sought after and obtained correspondingly high prices. His "Field Labourer" was regarded by many as the most noteworthy picture in the Vienna exhibition of 1834, and his numerous animal pieces have entitled him to a place in the first rank of painters of that class of subjects.
The peculiarity of his pictures is the representation of human and animal figures in connexion with appropriate landscapes and in characteristic situations so as to manifest nature as a living whole, and he particularly excels in depicting the free life of animals in wild mountain scenery. Along with great mastery of the technicalities of his art, his works exhibit patient and keen observation, free and correct handling of details, and bold and clear colouring. He died at Vienna on the 7th of July 1862.
Many of his pictures have been engraved, and after his death a selection of fifty-three of his works was prepared for this purpose by the Austrian Kunstverein (Art Union).